Att aktivera barn när de är som mest rastlösa är aldrig enkelt, speciellt när de utsätts för oförutsägbar väntan under en vistelse på en flygplats. Jag besitter ingen lösning på hur man aktiverar barn, men jag tillhandahåller, med hjälp av min möbel, ett alternativ till aktivering.Med fokusering på hållbarhet, vardagens estetik och barn i rörelse så har jag under våren 2011 tagit fram en möbel som har för avsikt att aktivera barn under den tid de befinner sig på flygplatsen. Tack vare placeringen intill ett fönster kan möbeln även hjälpa till att förstärka barnens upplevelse.Detta är en redogörelse på hur jag har gått till väga för att ta fram koncept, form och funktion av denna möbel..

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat våld i nära relationer under sin uppväxt påverkas av detta både som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger på fyra kvalitativa intervjuer med två socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat våld som barn.Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen.Resultaten visar att personer som bevittnat våld i uppväxten tenderar att påverkas både psykiskt och fysiskt. En del barn blir utåtagerande medan andra blir inåtvända. Barn är aktiva aktörer i vad som försiggår även om föräldrarna vanligtvis tror att de inget märkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig själva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det är sällan uttalat.

En studie om inåt- och utåtagerande barn av Christian Antoft. Studien baseras på kvalitativa djupintervjuer av lärare. Syftet med denna studie är att försöka klargöra lärarnas syn på inåt- respektive utåtagerande barn samt hur lärarna bemöter dessa och vilka åtgärder lärarna kan vidtaga för att hjälpa och stötta dessa barn. Intervjupersonernas svar kan ha påverkats av deras personliga erfarenheter vilket framgår av resultatredovisningen. Min slutsats är att intervjupersonerna och litteraturen i stort sett är överens om att de utåtagerande barnen söker all form av kontakt vare sig den är positiv eller negativ, därför är det viktigt att lägga fokus på positivt beteende.

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj är ett relativt outforskat område. I den här uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende på ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom åtta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i två kommuner i Jämtlands län. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnät i kommunen, tack vare kontakter med socialtjänst, boendepersonal m.fl. vilket påverkar deras Känsla av Sammanhang.

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten åt alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med föräldrarna så att det blir en god vistelse och stöd för barnet. Särskilt för de barn som är i behov av särskilt stöd. Barn i behov av särskilt stöd behöver bemötas för vem de är och inte för vad de gör. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av särskilt stöd.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Abstract Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ intervjumetod belysa hur pedagoger på tre förskolor varav två språkförskolor och en språkavdelning använder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). På båda förskolorna används TAKK som hjälpmetod för att stödja barn som har en språkstörning. Hur ser pedagogerna på användningen av TAKK i sitt arbete med språkstörda barn? Mina frågeställningar är: Vilka barn menar pedagogerna att TAKK kan användas med? Hur använder pedagogerna TAKK, och när? Hur upplever pedagogerna att TAKK stöttar barnen i sin utveckling? Jag använder mig av ett kognitivt perspektiv för att kunna tolka och analysera mitt material. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att TAKK gynnar kommunikationen mellan pedagoger och barn men även barnen emellan.

Ett antal förskollärare har intervjuats om sin syn på barn som har svårt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstämmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn är det vanligaste arbetssättet för pedagogerna att gå in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inåtvända barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall få stämpeln "de som alltid förstör"..

Intresset för barn med Downs syndrom har funnits hos mig sedan förskollärarutbildningen för 25 år sedan, då jag under en praktikperiod mötte en flicka med detta syndrom. Hon var vid 13 års ålder utan verbalt tal. När jag många år senare hörde talas om Karlstadmodellen, som är en modell för språkträning av barn, ungdomar och vuxna med språkstörning kom jag att tänka på denna flicka och vilka möjligheter hon kunde ha haft. Under specialpedagogutbildningen har intresset kommit att röra samhällets stöd, arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation och inkludering av dessa barn. I denna undersökning har intervjuer gjorts med 15 personer i nära kontakt med fyra barn med Downs Syndrom: föräldrar, resurspersoner/assistenter, förskollärare, lärare och fritidspedagoger.

Att leva med en demenssjukdom innebär för många en markant förändring när det gäller livet i stort. I takt med att livet förändras för den sjuke påverkas även de anhörigas livssituation. För det är just de anhöriga, vare sig de handlar om barn eller makar till den demenssjuke som oftast, vare sig de vill eller inte får ta på sig rollen som vårdare. Syftet med denna litteraturstudie är därför att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk familjemedlem. Sökningar i databasen Cinahl är gjorda, även sekundärsökningar i specifika tidskrifter inriktade på demens och åldrande har gjorts.

Platsen för projektet är bergskanten mellan Hornsbruksgatan och Högalidsparken på Södermalm i Stockholm. Platsen präglas av en stark tvåsidighet, mellan gata och park, som jag valt att ta fasta på i mitt projekt även i programmet. Många vill bo i Stockholms innerstad men få är priviligerade att faktiskt kunna göra det och därför har det varit viktigt för mig att bygga effektiva bostäder där bostadsytan kan användas effektivt för att fler ska få plats att bo i staden. Jag har ritat fyra hus där studenter och familjer med föränderliga behov av bostadsyta kan leva i symbios. Detta tack vare sina olikheter med olika krav och önskningar på bostaden.

Vårt arbete handlar om barnmisshandel inom familjen, det vill säga det som sker inom husets väggar. Syftet med arbetet är framför allt att öka vår egen kunskap samt lyfta upp ämnet till diskussion. Vi har begränsat oss till fem frågeställningar som handlar om vad barnmisshandel är, vilka misshandlar sina barn och varför, var sker misshandeln, hur upptäcker man barnmisshandeln och vilka åtgärder görs idag. För att få en så omfattande bild som möjligt över ämnet har vi använt oss av både litteratur samt personer som arbetar inom ämnet. Vi har kommit fram till att ämnet barnmisshandel är omfattande och att det berör och rör många.

Under våren år 2013 har Emilia Andersson, en designingenjörsstudent på Högskolan i Skövde, utfört ett produktutvecklingsprojekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med projektet var att utveckla en vippgunga vars storlek skulle vara anpassad för barn i åldrarna 1-3 år. Målet var att vippgungan ska kunna säljas över hela världen samt uppfylla den amerikanska standarden och europastandarden för lekredskap.Projektet inleddes med en förstudie och teori-fas, där bland annat litteraturstudie och konkurrentanalys genomfördes och annan information samlades in för att få djupare kunskaper inom ämnet. Därefter började idéer och koncept genereras, som sedan genomgick utvärderingar, så som användartester, vilket ledde till ett slutkoncept. Konceptet utvärderades med hjälp av bland annat hållfasthetsberäkningar och en antropometrisk analys.Den slutgiltiga vippgungan kan trots anpassningen för åldersgruppen, inte bara användas av 1-3-åringar utan också av äldre barn, tack vare att konstruktion och framförallt handtag ger extra lekvärden.

Sedan 2006 har barn och ungdomar som flyttat till Sverige utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare ökat kraftigt. Till skillnad från vuxna är ensamkommande flyktingbarns livssituation mer komplex eftersom det saknas en ansvarig vuxen som kan tillgodose deras behov. Enligt svensk lag har dessa barn och ungdomar samma rättigheter som alla andra svenska barn vilket är anledningen till att det finns väl samordnat stöd från olika myndigheter. Socialtjänsten är en av dessa myndigheter som har en central roll i mottagandet av ensamkommande barn. Hela socialtjänsten står inför nya utmaningar som är en påföljd av förändringar i klienters demografi.

Vår vardag är präglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi serut utåt än hur vi mår inåt. Genom fysisk aktivitet kan man åstadkomma en harmoni som fåren att må bra med sig själv, vare sig det är att se bra ut eller må bra med sig själv.Detta arbete behandlar frågorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i årskurserna 45?Om de inte är fysiskt aktiva, vad beror det då på? Vad är fysisk aktivitet för dessa barn ochhur ser de på sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa? Hur förhåller sig den fysiskaaktiviteten mellan pojkar och flickor?Vi vill ta reda på hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stämmer då det påståsatt dagens ungdomar är mer inaktiva än någonsin. Vi vill även se vad som kan ligga bakomdenna inaktivitet och om barn kan sätta in fysisk aktivitet i ett hälsoperspektiv. Vi vill även seom det är någon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet.Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gång.Vårt resultat visar på att dagens ungdomar är väldigt aktiva både i skolan och på rasterna.